Hon säger: Oj vad skönt du ska ha på semestern. Du ska passa på att njuta. Lägg dig i hängmattan och njut av en bok. Tänk vad roligt att få vara mycket med barnen". Jag ler och säger ja visst. Men i mitt stilla sinne tänker jag : yeah right! Du vet inte vad du snackar om. När jag tänker på semestern snörper det till i halsen och jag känner en lätt ångest. Skulle ju helst vilja att vardagen fortsätter som förr, utan jobbiga semesteravbrott...
Ungefär som ovan har jag känt de senaste somrarna. De har nämligen varit rätt tunga för mig. När vardagsrutinerna ändras har Anton en tendens att bli lite extra orolig. Dessutom har Jukka hamnat att jobba i juli, när jag varit på semester och ungarna hemma från dagis. Det har alltså varit extra mycket av "ensam med barnen tid".
Tack och lov hade vi extra hjälp av Antons tidigare assistent sommaren 2011. Finns en risk att jag annars brutit ihop. Men det var rätt jobbigt att för andra förklara att jag egentligen skulle vilja skippa semestern. Därför blev det oftast att bara nicka och säga vad jag trodde folk ville höra. Och jag vet ju att alla bara ville väl.
Denna sommar är dock annorlunda. Jag känner inte direkt JEEE för att det är sommarlov. Men det känns helt okej. Jag är tillfreds med tanken och kan stundom känna en förväntan. Du undrar kanske vad som är skillnaden nu?
Jag tror de är många. Till att börja med har vi nu för första gången på länge ledigt tillsammans med Jukka. Vi är alltså hela tiden två som ska dela på alltihopa. Underlättar livet mycket kan jag intyga! En annan faktor som påverkar mycket är att Anni vuxit till sig massor och är mycket lättare nu än förra sommaren. Anton har också utvecklats i sin egen takt och det spelar säkert också sin roll.
Vad ska vi då göra i sommar? Vi ska besöka Muminvärlden och Högholmen. Vi ska besöka några villor. Jag gissar att vi ska bada och ha piknik många gånger. En viktig ingrediens i planerna är att Jukka och jag ska turas om att ha sovmorgon + träna varannan kväll. Det kommer hoppeligen att göra susen för den lite trötta kroppen. Och som pricken på i blir att vi till slut på tuman hand ska bort två nätter. Vi ska på Bruce Springsteen. Det du!
Här på bloggen kommer det troligen att vara rätt lugnt, ska sätta min tid på lite annat. Så om vi inte ses på gatan så vill jag önska dig en riktigt bra (eller okej, beror på med vilka mått mätta) sommar! Vi ses igen i augusti. Ta hand om dig och de dina.
Anne
Ungefär som ovan har jag känt de senaste somrarna. De har nämligen varit rätt tunga för mig. När vardagsrutinerna ändras har Anton en tendens att bli lite extra orolig. Dessutom har Jukka hamnat att jobba i juli, när jag varit på semester och ungarna hemma från dagis. Det har alltså varit extra mycket av "ensam med barnen tid".
Tack och lov hade vi extra hjälp av Antons tidigare assistent sommaren 2011. Finns en risk att jag annars brutit ihop. Men det var rätt jobbigt att för andra förklara att jag egentligen skulle vilja skippa semestern. Därför blev det oftast att bara nicka och säga vad jag trodde folk ville höra. Och jag vet ju att alla bara ville väl.
Denna sommar är dock annorlunda. Jag känner inte direkt JEEE för att det är sommarlov. Men det känns helt okej. Jag är tillfreds med tanken och kan stundom känna en förväntan. Du undrar kanske vad som är skillnaden nu?
Jag tror de är många. Till att börja med har vi nu för första gången på länge ledigt tillsammans med Jukka. Vi är alltså hela tiden två som ska dela på alltihopa. Underlättar livet mycket kan jag intyga! En annan faktor som påverkar mycket är att Anni vuxit till sig massor och är mycket lättare nu än förra sommaren. Anton har också utvecklats i sin egen takt och det spelar säkert också sin roll.
Vad ska vi då göra i sommar? Vi ska besöka Muminvärlden och Högholmen. Vi ska besöka några villor. Jag gissar att vi ska bada och ha piknik många gånger. En viktig ingrediens i planerna är att Jukka och jag ska turas om att ha sovmorgon + träna varannan kväll. Det kommer hoppeligen att göra susen för den lite trötta kroppen. Och som pricken på i blir att vi till slut på tuman hand ska bort två nätter. Vi ska på Bruce Springsteen. Det du!
Här på bloggen kommer det troligen att vara rätt lugnt, ska sätta min tid på lite annat. Så om vi inte ses på gatan så vill jag önska dig en riktigt bra (eller okej, beror på med vilka mått mätta) sommar! Vi ses igen i augusti. Ta hand om dig och de dina.
Anne
6 kommentarer:
På pricken!
Kram!
Maria
Hoppas det blir en bra semester och du kan känna "Jee" sen efteråt! :)
Vi ska också till mumindalen samt sen på tumis med mannen på Springsteen! :)
Bra att ni får alla vara tillsammans och dela på sovmornar och egen tid.
Kraftkram till dej
Du sätter ord på mina tankar. Idag är första "semester"dagen för mig och båda barnen är hemma. Maken jobbar. Jag har nog dendär klumpen i magen, men jag hoppas att det skall gå!
/Anna-Karin
Har känt lika i alla år, förra året var första vi hade gemensam semester. Den var katastrof för tösen. I år ändrat så hennes korttids inte tas helt bort så jag känner mig också lite lugnare. För ett par år sedan när jag gått hem och semestern skulle börja så sa en bekant just åh vad härligt med semester ! Jag började storgråta ... Det är laddat och jag brukar vara tröttare efter än innan. Hoppas er blir bättre nu. Varm kram Tina
Hoppas ni får en bra semester och vad klokt att ni redan i förväg gjort upp om sovmornar och träningstid!
Skicka en kommentar