lördag 13 april 2013

Dagens pärla

Jag går sakta mot butiken. Jag lyfter ansiktet mot himlen. Regndropparna smeker mina kinder. Jag stannar, blundar, andas. Njuter. 

Detta är min stund för dagen. Jag känner hur min puls går ner när min inre radarknapp vrids till off-läge. Jag sänder en tacksam tanke till henne som gav mig denna stund. Detta är min pärla för dagen.


Min man brukar säga att man för var dag som går borde hitta "pärlan för dagen". Den lilla stunden i vardagen som ger dagen ett skimmer. Erkänner att jag ofta glömmer bort att stanna upp och reflektera kring vilken stund av dagen som blir min pärla.

Ibland har jag bara för bråttom för att stanna upp. För bråttom för att känna efter. En del dagar har jag för mycket oro, stress, ångest och sorg för att orka känna efter vilken min pärla för dagen var. Ger mig ett inre löfte att bli bättre på att känna efter mina dagens pärlor. Hur kom jag i dag på min pärla för dagen?  

Dagen har varit minst sagt intensiv. Natten (de senaste tre nätterna) har varit extra tung med barnen. Sömnbristen har sitt pris, fast jag ibland tror att jag vant mig. Men efter en period på sju år med sömnstörningar, på grund av barn, så känns de extra jobbiga nätterna ända in i ryggmärgen.

Anton har varit på ett extra fartfyllt humör. Anni har 5-årstrots med besked. Min man har jobbat natt, och ska jobba även nästa natt. Han har alltså behövt sova för att orka hålla koll på säkerheten i stan. Vi har haft prinsesskalas för den lilla damen. Vilket var underbart. Men ljudnivån gjorde denna trötta mammas huvud lite mosigt.

Men sedan kom räddningen. En av mammorna som kom på kalaset med sitt barn lyssnar på mig när jag säger att jag ännu borde gå till butiken med barnen. Men att det regnar. Och att bara själva butiksbesöket brukar vara rätt krävande när jag har barnen med mig. Och att regn gör det hela extra jobbigt.

Denna underbara mamma säger till mig: "gå du till butiken. Jag är med barnen."

Och jag känner lättnadens känsla sköljer över mig. Jag får en stund för mig själv. En stund när radaren inte är påslagen. Och jag vet att den underbara mamman förstår mig till fullo. Hon lever även själv i landet Annorlunda. Hon ser i min blick att en ensam promenad till närbutiken är precis vad jag behöver nu.

Min pärla för dagen var alltså en 15 minuters promenad tur retur till butiken. Den lilla stunden ska jag bevara i min själ. Det var en stund när jag kunde stanna upp, känna efter och vara tacksam. Tacksam över mitt liv som trots tendenser till berg- och dalbana är det vackraste liv jag vet. Vilken var din pärla för dagen?

6 kommentarer:

Maria sa...

Ett meddelande jag fick av dottern som är med sin pappa och bror till Björneborg för fotboll. <3 många hjärtan på rad och i love you text. Det värmer hjärtat! Kramar <3

Fru Tallund sa...

En "ynnest" som vi som har den varje dag inte förstår att värdesätta. Alla lejonmammor borde få såna här "luckor i tillvaron" om det så bara är en kvart i gången.

Nette sa...

En kvällspromenad för mig själv med musik i öronen :)

Tina sa...

Ja det är såna stunder andra tar för givet, som gör att vi andra ser de små ögonblicken och njuter av dom. Jag brukar ta med hunden och gå vid havet, det fyller på energin lite extra. Kramar

Anonym sa...

Min pärla för dagen...den finns inte. Den är borta.
Den fattas mej.
Jag är alltså tvungen att börja om och börja leta.
Förr, en gång för inte allt för länge sen, var dagens pärla lunch med min älskade make eller lek med barnen.
Nu har jag tappat bort det hela.
Maken har inte tid med lunch och barnen vill inte leka.
Jag är vilse och har tappat mina pärlor.

Carita Liljendahl sa...

Att hitta pärlan för dagen - det är fint sagt - tänk om vi alla kunde göra det. Leva i nuet, se pärlorna i vardagen.