Länge sedan jag har skrivit här på bloggen. Har velat, joo, men har liksom inte hunnit. Det har varit fullt upp med familj och jobb. Dessutom har jag pynjat på med en webbsida, fyllt i blanketter för att bli en "enskild näringsidkare" som det fint heter och jobbat med lite andra skrivprojekt. Men nu ska jag ta mig i kragen.
I den finska "mamma till specialbarn bloggsfären" utmanar man nu varandra till att hitta 10 positiva saker i den egna vardagen. Grejer man blir glad av. Det är känt att vi mellan varven har det lite tufft och tungt vilket kan göra att man glömmer det positiva. Och då kan det väl vara bra att ta sig en funderare och göra en lista med allt det positiva man blir glad av. Eller hur? Här kommer alltså nu min lista (ingen speciell rangordning):
- blir såå glad över att Anton och Anni mer och mer leker med varandra. Anni kan brottas med Anton tills han tjuter av skratt. Det var långa tider Anton inte hängde med i lekarna
- glad över att ha den bästa mannen i världen att dela mitt liv med. I dessa tider lägger han massor med tid på att fixa en snygg hemsida till mig. Blir ju bara glad : )
- glad över att ha ett jobb som är mycket, mycket flexibelt
- solen, solen... Visst blir jag glad över våren och den kommande sommaren! Vardagen underlättas dessutom enormt när man kan vara ute mycket och det är mindre tjohej med påklädandet
- glad att jag insett att vi inte klarar oss utan utomstående hjälp, Det var inte lätt, men nu har vi Virpi från hemtjänsten. Och hon gör mig glad med sina besök varje måndag
- glad över att Aatu blir utexaminerad från skolan. Den lilla killen jag lärde känna för 8 år sedan är nu vuxen. Och jag har fått vara med på den resan!
- blir riktigt, riktigt glad när jag i lugn och ro får prata med en vän
- glad när Jukka efter nattskiftet hämtat Vasabladet och lagt det att vänta på mig på köksbordet
- glad över vårt hem. Trots mycket jobb (renovering mm) så är stället super. Tröttnar inte på att sitta i trädgårdsgungan och titta på den vackra parken intill
- glad över denna blogg! Via den har jag lärt känna nya människor som ger mig energi till vardagen. Och på torsdagen ska jag "live" träffa en av läsarna, som själv är funktionshindrad. Ser fram emot den träffen : )
Det var min lista, som jag nu märker kunde bli ännu längre. Positivt det också! Nu ska jag ge över utmaningen till en annan mamma som mellan varven kämpar med vardagen, dvs Tina
Sköt om dej!
Anne
2 kommentarer:
Visst är det en kamp och visst gäller det att se alla ljuspunkter och alla fina små stunder ! Tyckte du fångade de fint ! Lycka till med dina projekt , bra jobbat ! Kramar Tina
Åh du lämnar över till mig ? Ärad tar jag åt mig uppgiften, gullig du är ! Lite trög fattade jag inte att du menade mig.... Kramar i massor !
Skicka en kommentar