I morgon kan det vara du

Jag valdes i måndags till ordförande i Vasa stads handikappråd. Rådet har i uppgift att:

• främja myndigheternas, handikappade personers och handikapp- organisationernas samverksamhet
• uppfölja utvecklingen av handikappades utveckling
• följa stadsförvaltningens beslutfattande för handikappades del
• främja handikappades möjligheter att delta och inverka på stadsförvaltningens beslutfattande
• främja handikappades jämbördiga deltagande i samhällets olika funktioner
• följa utvecklingen av service, stödfunktioner och övriga förmåner som är avsedda för handikappade
• göra motioner och framställningar samt avge utlåtanden
• sköta om informationen

Har i dag smått satt mig in i rådets uppgifter, diskuterat med olika människor, läst på lite och säger nu oj oj oj... Min magkänsla säger mig att vi har ett massivt jobb framför oss. Det är många frågor som snurrar runt i tankarna nu men överst av dem: jobba med attityder...

De flesta frågor skulle vara lättlösta om bara attityderna gentemot våra

medmänniskor med olika slags handikapp skulle vara positiva. Eller ens neutrala.

Det är ibland hälsosamt att ge sig in en liten tankelek. Vem som helst av oss kan i morgon hamna i en olycka som invalidiserar oss för resten av livet. Som kanske gör att vi inte mera kan gå. Eller tala. Eller se. Eller minnas. Hur skulle du då vilja bli bemött?

Förklarar härmed ett ”attitydtalko” öppnat! Låt oss respektera alla. Låt oss se alla människor som en resurs, oberoende om deras bidrag till vårt samhälle avviker lite från det vi är vana med.

Att jobba med attityder kräver tid. Resultaten kommer sakta men säkert. Men alla små positiva dåd  och ord leder mot en förändring. Envisa jag tänker ge mig fanken på att försöka vara med och skapa förändringens vindar! Är du med?